Sant eller falskt om vacciner
Man kan höra personer som ifrågasätter nyttan med vaccinationer eftersom många sjukdomar som kan förhindras genom vaccination är sällsynta eller helt utrotade i Sverige. Människor har inte upplevt dessa sjukdomar och deras komplikationer och är därför inte rädda för dem.
Att sjukdomarna är sällsynta i Sverige kan man emellertid tacka den exceptionellt goda vaccinationstäckningen för. En lägre vaccinationstäckning skulle leda till fler sjukdomar och det är därför vaccinationerna är så viktiga. En hög vaccinationstäckning skyddar också de allra mest sårbara, t.ex. nyfödda barn, äldre personer och gravida kvinnor, som inte alltid kan vaccineras. I Tyskland och Storbritannien har exempelvis utbrotten av mässling ökat på grund av luckor i vaccinationstäckningen.
Här nedan har vi sammanställt några av de vanligaste missuppfattningarna om vacciner.
Sant eller falskt? God hygien och tillräckligt näringsintag räcker för att förhindra sjukdomar
Svar: Falskt
Mässling är ett bra exempel på hur effektiva vaccinationer är: om ingen vaccinerades skulle alla bli sjuka. Bättre hygien och näringsstatus kan bidra till att bekämpa en del infektionssjukdomar, men det är vaccinerna som har gjort att vissa sjukdomar inte längre finns, eller finns i en mycket liten omfattning, i Sverige. Ibland kan god allmänhygien förhindra att vissa sjukdomar sprids (t.ex. diarré), medan hygien och näringsstatus i andra fall knappast har någon betydelse (t.ex. kikhosta).
Sant eller falskt? De flesta som smittas har vaccinerats – vacciner är inte effektiva
Svar: Falskt
De allra flesta av oss blir inte smittade eftersom vi skyddas genom vaccination. Det finns alltid ett fåtal bland dem som vaccineras som inte får ett tillräckligt immunsvar av vaccinationen. Inget vaccin kan garantera 100-procentigt skydd. Vid en epidemi blir de som inte vaccinerats sjuka först, följt av de som inte fick tillräckligt immunsvar av vaccinationen.
Sant eller falskt? Vacciner orsakar kroniska sjukdomar (t.ex. diabetes, autism, multipel skleros, allergier) och t.o.m. dödsfall
Svar: Falskt
Det finns ingen koppling mellan vaccinering och autism.
Det förekommer falska påståenden om att vacciner generellt skulle kunna leda till autism. Det stämmer inte. Misstankar om att MPR-vaccin skulle kunna orsaka autism tog fart i och med en studie publicerad 1998 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet med efterföljande stor medial uppmärksamhet. Även om författarna till Lancet-artikeln påpekade att ett samband mellan MPR-vaccin och autism inte hade påvisats genom studien, så kritiserades artikeln för att antyda detta (Lee et al., Lancet, 1998). De flesta i forskargruppen tog senare avstånd från tolkningen av artikeln (Much et al., Lancet, 2004). Artikeln har sedan dragits tillbaka av Lancet (Lancet, Feb 2, 2010), då oegentligheter i studien framkommit. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av någon av sjukdomarna. Världshälsoorganisationen (WHO) har också utrett frågan. Det finns inte heller någon koppling till dagens coronavaccin.
Sant eller falskt? Sjukdomar som kan förhindras med vacciner är sällsynta och vacciner är därför onödiga
Svar: Falskt
Sjukdomarna som kan förhindras med vacciner har blivit sällsynta just tack vare vaccinerna, och kommer att fortsätta vara det så länge vaccinationstäckningen är på en tillräckligt hög nivå och inte sjunker. I Sverige är situationen bra, men om den förändras kommer sjukdomarna tillbaka. I andra länder, även i Europa, är vaccinationstäckningen inte alltid tillräckligt hög, med sjukdomsutbrott och ökad risk för turister som följd.
Sant eller falskt? Vacciner innehåller farliga mängder giftiga ämnen
Svar: Falskt
Vacciner innehåller tillsatsämnen i mycket små mängder (exempelvis aluminium och formaldehyd). De är till för att ge vaccinet rätt sammansättning, förstärka immunsvaret och öka vaccinets hållbarhet. Dessa mängder är så små att vi alla utsätts för mycket större koncentrationer t.ex. via avgaser som vi andas in, eller via mat och dryck. En del komponenter eller tillsatsämnen kan orsaka allergiska reaktioner hos den som vaccineras men det är mycket ovanligt.
Sant eller falskt? Att få sjukdomen, eller prova alternativa behandlingar, är säkrare och effektivare än vaccinet
Svar: Falskt
Vacciner efterhärmar naturen och ger därmed immunitet med minsta möjliga symtom och komplikationer. Mässling är t.ex. inte en ofarlig barnsjukdom utan kan leda till svåra komplikationer såsom hjärninflammation (encefalit) och till och med död. Mässlingvaccinet däremot ska inte kunna orsaka dödsfall eftersom viruset i vaccinet är försvagat. Att få encefalit av att vara sjuk i mässling är 400 gånger mer sannolikt än att få den av vaccinet.
Vacciner utvecklas hela tiden för att göra dem säkrare. Numera kan man t.ex. vaccinera mot kikhosta med ett vaccin som är lika effektivt men ger färre biverkningar. Det finns inga vetenskapliga bevis för att alternativbehandlingar skulle vara bra för att bekämpa sjukdomar som kan förhindras genom vaccination.
Sant eller falskt? Kombinationsvacciner överbelastar spädbarnens immunsystem
Svar: Falskt
Vacciner överbelastar inte immunsystemet. Immunsystemet hos ett friskt barn bekämpar varje dag miljontals mikroorganismer. Antigener är delar av mikroorganismer som gör att kroppens immunsystem sätter igång att arbeta.
Antigenerna i vacciner kommer från mikroorganismerna själva, men dessa har försvagats eller avdödats och kan därför inte orsaka allvarlig sjukdom. Även om ett litet barn får flera vaccinationer samma dag innehåller vaccinerna endast en liten bråkdel av den mängd antigener barnet utsätts för varje dag i sin omgivning. Vaccinerna har som mål att ge ditt barn ditt barn de antikroppar det behöver för att kunna bekämpa de allvarliga sjukdomar som det vaccinerats mot.